Machines à habiter
I mitten på 20-talet startade en rörelse som kom att kallas funktionalismen. En av förgrundsfigurerna, Le Corbusier, betraktade bostäder som maskiner att leva i och detta synsätt kom också att prägla hela den rörelse som vi idag kallar ”Funkis”. Sol och luft var ledorden för den funktionalistiska filosofin. Funkishusens slätputsade fasader, geometriska volymer och stora glasytor speglade en önskan om stilrena bostäder för en rationell och sund framtid. I Örgryte skapade Le Corbusier-eleven Ingrid Wallberg, en nästan bortglömd banbrytare för den kvinnliga arkitektkåren, födelseplatsen för den svenska funktionalismen. I denna anda bygger nu Tapajos ett hus präglat av funktionalismens synsätt, anpassat för dagens förväntningar och krav.
Slutsålt!
Antal lägenheter: 14 st
Rok: 1-4
Boarea: 30 – 89 kvm
Hiss: Ja
Säljstart: hösten 2021
Inflyttning: hösten 2022
Örgryte
Ia Ingrid
Funkis
Lägenheterna
Materialval
Superior
Suit
Göketorpsgatan
Göketorpsgatan
Parken
Trädgården
La Ingrid
1926 lämnar en ung kvinna det trygga Sverige för att flytta till Paris och ansluta sig till Le Corbusiers ateljé R35. Den unga kvinnan hette Ingrid Wallberg, en nästan bortglömd pionjär inom svensk arkitektur, som med sin övertygelse och hängivelse bröt sin in i en mansdominerad värld av glas och betong.
Redan som ung flicka ville Ingrid Wallberg bli arkitekt, men vid den tiden var kvinnor inte tillåtna att studera till arkitekt, varken på KTH i Stockholm eller på Chalmers i Göteborg, det ansågs helt enkelt för fysiskt och psykiskt krävande. Hennes väg till yrket gick därför via kurser i Berlin och München samt lärlingskap och nära samarbete med äkta mannen, tillika Göteborgs första stadsarkitekt, Albert Lilienberg.
Ingrid Wallberg föddes 1880 och växte upp med fem syskon vid Slottsmöllan i Halmstad. Familjen var förmögen och ägde genom Wallbergs Fabriks AB bland annat textil- och tegelindustrier. Enligt familjetraditionen skickades släktens söner utomlands för studier, för att sedan ta plats på ledande poster inom företaget. Döttrarna förväntades gifta sig väl, med exempelvis en grosshandlare eller en officer.
Efter grundutbildning i flickskola uppmuntrades döttrarna till konstnärliga studier och andra intressen dock utan yrkesambitioner. Ingrid och hennes tre år äldre syster Lotti ville vidareutbilda sig med den mycket konservative fadern vägrade. När Ingrid fyllt 17 år träffade hon den unge arkitekten Albert Lilienberg. I samband med Lilienbergs uppvaktning av fröken Wallberg mjuknade fadern något och Ingrid fick chans att studera vid Djursholms samskola i Stockholm.
Ingrid och Albert gifte sig 1909 och flyttade till Stora Gårda i Örgryte. Han var då förste stadsplaneingenjören i Göteborg och fick sitt internationella genombrott i London året efter. Ingrid deltog aktivt i arbetet på arkitektkontoret och lärde sig mycket om stadsplanering och arkitektyrket. Hon och Albert var med i flera internationella stadsplanetävlingar, den mest uppmärksammade för Ingrids del var i Chicago 1913, där de vann tredjepris.
Ingrid Wallbergs kontakt med Charles-Édouard Jeanneret dvs Le Corbusier, sker via systern Lotti som 1923 gifter om sig med musikern Albert Jeanneret, bror till Le Corbusier. Lotti beställer en villa av Le Corbusier, Villa Jeanneret, där hon själv agerar byggherre både organisatoriskt och ekonomiskt. Under processen för hon en lång dialog med sin syster Ingrid om den öppna spisen som måste designas om för att fungera och ändringar av Le Corbusiers färgsättning av rummen.
1926 skiljer sig Ingrid från Albert och flyttar ner till Paris, ansluter till Le Corbusiers ateljé R35, som praktikant och assistent. 1928 återvände Le Corbusier-eleven Ingrid Wallberg till Göteborg från Paris. Återkomsten till Göteborg blir början på en ny karriär, nu som funkisarkitekt med kopplingar till Europas främsta modernistarkitekt. Med sig hade hon Alfred Roth, ung schweizisk arkitekt och Le Corbusier-protegé. Deras gemensamma kontor inrättades på Stora Gårda och hette R&W.
Ingrid ägde stora delar av marken kring herrgården och pionjärerna såg inga hinder för att här uppföra sina funkishus. Ett av deras första projekt, en radikal funkisvilla på Prytzgatan 2 fick visserligen bygglov 1928 men grannarna klagade och drev ärendet ända till Regeringsrätten. Villan blev ändå byggd efter att Ingrid Wallberg själv ritat om den två gånger.
Efter det skapade de bostadshus för HSB och nya kök att presentera på Stockholmsutställningen 1930, men även radhus och villor. Ett exempel på Wallbergs funktionalism är ett bostadsområde i stadsdelen Bö i Örgryte i Göteborg. Det var då stadens första funktionalistiska bostadsområde.
Efter ett par år återvänder Alfred Roth hem till Schweiz och Ingrid Wallberg driver själv arkitektfirman vidare i dryga 30 år. Förutom arkitektuppdragen agerar hon återförsäljare av byggmaterial, utredare av bostadssociala frågor, VD för storföretaget Wallbergs Fabriker AB, författare och debattör. Något som vittnar om stort mod, evig nyfikenhet och djupa fackkunskaper, men också på en unik insats i en mansdominerad värld. Ingrid Wallbergs 50-åriga gärning utgör en pionjärinsats inom svensk arkitekturhistoria. Tapajos vill med Brf Coucou passa på att hylla Ingrid Wallberg – Rebellen i Örgryte.
Örgryte
Före staden Göteborgs grundande sträckte sig Örgryte socken från Frölunda i väster till den nuvarande gräsen mot Partille. När väl Göteborg grundats 1621 började många förmögna familjer anlägga stora slotts- och herrgårdsliknande gårdar i Örgryte.
På 1920-talet blev Örgryte en del av Göteborg, den stadsplan som dåvarande stadsingenjör Albert Lilienberg ritade upp 1922 innehöll först och främst villor men på flera ställen lät man även uppföra radhus. Strax innan 1930-talet slog funktionalismen igenom – inte minst i Örgryte.
Funktionalism
Alla känner igen ett funkishus: en vit fyrkantig låda med platt tak. Hela sanningen är aningen mer omfattande. Funktionalismen var del av den första modernistiska rörelsen med ett radikalt idéprogram som i princip gick ut på att förändra världen, från samhällssystem, stadsplanering och arkitektur till inredning. Hygien blev ett ledord vilket låg bakom de stora fönstren med maximalt ljusinsläpp och nya tankar om stadsplanering. Rent estetiskt innebar funkisen en radikal förändring av synen på arkitektur. Estetik som egenvärde tillhörde det förgångna och tidens måtto var att det ändamålsenliga var det sköna. Dekorationer med historiska associationer på fasaden var till exempel helt otänkbart.
Även om det kanske inte var avsikten i teorin fick de nya funkisbyggnaderna ett både tilltalande och nydanande formspråk. Funktionen var det nya svarta, allt kunde lösas med rationellt tänkande och industriell produktion. I de nyplanerade områdena placerades husen friliggande, med naturmark och växtlighet tätt inpå knuten. För att kunna betraktas från alla håll, gavs husen en enkel, rak grundform utan självklar fram- eller baksida. Geometriska former som kuben, rektangeln och skivan kombinerades effektfullt för att ge ett tyngdlöst intryck.
Charles-Édouard Jeanneret mer känd som Le Corbusier var en schweizisk-fransk självlärd arkitekt och författare som hävdade, att hus var machines à habiter, ”maskiner att bo i”. Le Corbusier ansåg att ett hus borde konstrueras och produceras på samma rationella sätt som bilar och flygplan, och att traditionella, irrationellt planerade och konstruerade hus helt enkelt svek löftet om det angenäma livet som maskinen kunde medföra.
Materialövergångar
Under funktionalismen fick ytorna och byggnadselementen i sig större betydelse än detaljerna. All form av utsmyckning utan funktion skulle skalas bort och släta färgytor och omsorgsfullt valda material där materialövergångar och ytor utgöra dekor i sig. Trots sin stramhet finns det en värme och omsorg i detaljer och materialval. De mönsterlagda parkettgolven skapar en enhetlig grund från rum till rum. I köken bildar luckorna en elegant scenografi till hemmets hjärta, matplatsen oavsett vilket av inredningskoncepten som väljs. En detalj som trots allt har sin plats i denna hyllning till ett av arkitekturens mest uppskattade stilideal är dörrhandtagen i svart bakelit och krom.
Superior
Inredningskonceptet Superior har som namnet antyder en överlägsen känsla i materialval och detaljer. Köket är platsbyggt av snickerifirman Taras Hallgren & Son, här blir ramluckorna i mörkbetsade ek en fond för matlagningens scenografi. Bänkskiva i ren vit kompaktlaminat. Alternativt väljer du en bänkskiva i Kålmårdsmarmor som tar upp de gröna tonera i den uppvuxna trädgården utanför. Samma material går igen i det helkaklade badrummet med sin SPA-känsla i vardagen. I Superior konceptet är ekgolvet lagt med holländsk läggning. En mönsterbild som var vanligt förekommande inom funktionalismen. Här har du dessutom möjlighet att skala upp tilll ett klassiskt fiskbensmönstrat ekparkett. Det här är material som speglar en tidlös elegans.
Suit
Inredningskonceptet Suite har en genomtänkt hotellkänsla där HTH-köket
som är helt ton i ton bildar en sobert grå fond i planlösningen. De handtagslösa överskåpen har istället en indragen bottenplatta som möjliggör den avskalade estetiken. De grå luckorna har en kantlist i ek som går igen i golvet.
Ett ekparkett i trestav är genomgående i lägenheten. I Suite är badrummet
helkaklat med ett grafiskt stående kakel och med spegel upp till tak.
En fräsch canvas där väl valda accenter sätter tonen.
Göketorpsgatan
Mitt i den allra lummigaste delen av det Örgryte som Albert Lilienberg ritade upp i början av 20-talet ligger Göketorpsgatan, en blandning av funkisvillor och radhus med uppvuxna trädgårdar som bildar gröna stråk med plats för både lugn och lek. Här får livet balans med ett bekymmersfritt boende som ger dig möjlighet att välja din avkoppling oavsett om detta är en löprunda i Skatås eller teater och restaurangbesök, allt är mindre än en cykeltur bort.
Parken
Mitt på Göketorpsgatan finner du ett mindre grönområde med härligt uppväxta träd som ramar in en fin yta att träffas på. Här finns bänkar och bord att koppla av med en kopp kaffe eller bara njuta av sitta ute i denna lummiga oas. Här finner du dessutom barnens favoritlekplats med både gungor och klätterborg och en riktigt stor sandlåda.
Tomten
Än en gång väljer Tapajos att utveckla ett unikt projekt där arkitekturen framträder och tar sin naturliga plats. Brf Coucou är en hyllning till Funktionalismens ideal både i utformning och placering. Så även den typiskt rymliga trädgården.
På baksidan av huset bevaras de stora, fina hundraåriga ekarna. Här skapar vi en lugn oas med bänkar runt ekarna och anlagt yta mellan träden för att umgås. Granitstegen från det gamla huset bevars och används som sittbänkar utanför entréerna.
Till huset kommer det finnas åtta parkeringsplatser samt yta för cykelparkering.
I husets suterängplan finner du förråd och miljörum.
